Maskar
Plattmaskar
Plattmaskarna (Platyhelminthes) är en artrik djurgrupp med cirka 25 000 kända arter.
Majoriteten av plattmaskarna är parasiter.
Parasiterna har vanligen i sitt könsmogna stadium ett ryggradsdjur som värd,
medan ryggradslösa djur är värdar för larvstadierna.
Vissa arter bland de parasitiska plattmaskarna kan bli flera meter långa, men många är endast ett par millimeter.
De frilevande plattmaskarna består av flera olika grupper som varierar i storlek från 0,3 mm till 50 cm.
De förekommer i havet, i sötvatten och t.ex. i fuktig mossa eller förna.
I marin miljö kan man finna dem t.ex. mellan sandkornen på havsstränder, bland alger och i lera från djupare bottnar.
Från Sverige är cirka 370 arter kända.
- Plattmaskar
- Virvelmaskar
- Sugmaskar
- Bandmaskar
- Dvärgbandmask
- Binnikemask
Taenia solium - svinbandmask. Även kallad beväpnad bandmask.
Diphyllobothrium latum - fiskbinnekemask.
Dvärgbandmask
Dvärgbandmasken (Echinococcus multilocularis) hittades första gången i Sverige i februari 2011 hos räv. Parasiten kan finnas i avföring från smittade djur som räv, hund, katt, lodjur, mårdhund eller sork. Djuren blir inte sjuka men kan sprida smittan i naturen via sin avföring. Dvärgbandmasken kan bilda cystor i framför levern. Människor som smittas med dvärgbandmask kan bli ordentligt sjuka, men symtomen kan dröja i flera år eftersom sjukdomen utvecklas långsamt.Om sjukdomen inte behandlas är dödligheten stor.
Dvärbandmask kan behandlas med maskmedel, men det krävs mycket långvarig behandling. Eftersom så få fall i Sverige har upptäckts kan man äta vilda bär och svamp utan att vara orolig, men för att ytterligare minska risken är det bra att tvätta bären samt att tvätta händerna efter vistelse i skog och mark och före måltid. Vill man vara ännu säkrare på att inte bli smittad kan man koka eller på annat sätt upphetta bären eller svampen då parasiten dör vid kokning. Dock överlever den infrysning.
Binnikemask
Binnekemasken lever i tunntarmen och kan bli flera meter lång.Binnekamasken Sprids via infekterat dåligt tillagat svin- nöt- eller fiskkött.
Binnekemaskens mellanstadie då de lever som larver kallas dynt.
Taenia saginata – nötbinnikemask. Även kallad obeväpnad binnikemask.
Taenia saginata lever i tarmen hos huvudvärden människa.
Mellanvärden, hos vilken larverna utvecklas, är nötkreatur och smittan överförs vid förtäring av rått eller otillräckligt tillagat nötkött som innehåller dynt. nötbinnikeask smittar ej från människa till människa.
Taenia solium - svinbandmask. Även kallad beväpnad bandmask.
Taenia solium lever i tarmen hos huvudvärden människa.
Mellanvärden, hos vilken larverna utvecklas, är svin men dynt av Taenia solium kan utvecklas även hos människa.
Smittan överförs vid förtäring av rått eller otillräckligt tillagat fläskkött som innehåller dynt men kan även smitta direkt mellan människor och då ge upphov till dyntstadiet, cysticerkos.
Detta kan ske om man får i sig ägg via mat som förorenats med mänsklig avföring.
De nedsvalda äggen kläcks i tarmen och larverna tar sig via tarmväggen och blodcirkulationen ut till olika organ.
Diphyllobothrium latum - fiskbinnekemask.
Fiskätande däggdjur som människa, hund, björn fungerar som huvudvärd för fiskbinnekemasken. Smittas överförs vid förtäring av infekterad rå eller otillräckligt tillagad sötvattenfisk (gädda, lake, abborre eller gärs) eller rom från dessa fiskar. Fiskbinnekemaskens larver finns i smittat fiskkött och dessa utvecklas sedan till fullvuxna maskar i människans tarm. Smittan sprids vidare genom att äggen via avföringen når något vattendrag där de kläcks till nya larver.
fiskbinnekemaskens första larvstadium infekterar mellanvärd ett, små kräftdjur av släktet Cyclops och fiskar som lever på dessa kräftdjur blir mellanvärd två, och dessa larver kan sedan smitta bl.a. människan.
Inkubationstiden är tre till sex veckor.
Masken smittar ej direkt från människa till människa.
